Tårarna rinner ner för mina kinder, jag har inte gråtit på vet inte hur länge.
Har inte kunnat.
Men nu kommer det tydligen ikapp.
Det gör så ont, värker i hela mig samtidigt som det är så jävla skönt att få ut det...
Måendet blev sämre igen för nåqgra timmar sen..
Det värker i min jävla konstiga värk o känner mig förrvirrad o desorgenterad (stava?) det måste verkligen vara något som fattas i mig!
Kan inte förklara, det bara känns, instinkttivt.
Känns som det är ''stop'' nånstans i huvudet/hjärnan.
Men inte kunna göra något åt d för man måste ju veta exakt vad d är.
Jag önskar att jag kunde få göra ett sånt där hypotyreos typ 2 prov (fel på sköldkörteln som endast visar sig på cell nivå) men d verkar ju vara omöjligt att hitta nån inom vården som lyssnar på mig o kan göra detta prov.
Och att betala 2000:- för att göra det utanför vården är totalt omöjlig för mig då jag knappt klarar mig på de pengarna jag har...
Fan!
Men orkar inte älta nå mer nu, behövde mest bara skriva av mig.
Behöver en kram o massa närhet just nu, saknar min N <3
Blir till att krama katterna genom natten.