Ny blogg på gång.
Hej!
Nu håller jag på att byta från denna blogg till min nya på wordpress.
För tillfället så har jag inga inlägg där, men det kommer snart nog.
Så ni får hålla utkik och följa mig där, ni som vill =)
Glad Valborg 2015!
Elda försiktigt och akta igelkottarna!
Thunder Snow
Det är förståligt att den här planeten, moder jord är upprörd/förvirrad pga hur vi människor behandlar henne med miljöförstöring och allt var det är, och även om April är en schitzofren månad vädermässigt så har vi idag i Falun fått känna på vad jag antar kan ha vart en mild form av dessa klimatförändringar.
Det har nämligen åskat (även om det bara var en knall, eller två) sen började det att snöregna för att sedan avlösas av vanligt regn.
Har aldrig vart med om att det har åskat i April!
Men som sagt så är det väl sånt man får vänja sig vid om vi ska fortsätta behandla våran planet som vi gör.
Såg detta klipp (här nedanför) första gången för några månader sen. det är filmat i New England, Amerika när det var full snöstorm samtidigt som det var ett riktigt åskoväder med blixtrar och dunder.
Mannen i klippet, som är meterolog är helt överlyckligt och exalterad över att han fick uppleva det och att dom fick med det på film, då det är rätt ovanligt med åska/blixtar och snöstorm samtidigt.
Fast som sagt jag tror att det, bland mycket annat bara är en försmak av vad som kan förväntas vädermässigt i framtiden.
Vi får väl se.
Grattis!
MIN FINA MAMMA PÅ DIN 60-ÅRS DAG <3<3<3
HIPP HIPP HURRA!!!!
Animalpower!
Pillarbox Red
Då har man intensiv-rött hår igen 😁
Pillarbox red från Directions.
Blev dock lite för ljust längst uppe på huvudet tycker jag, nästan lite rosa ton.
Blekte det innan så nog därför, annars så är jag nöjd.
Ins.
Tjugoåtta
Så var man ett år äldre då, fyllde 28 för en vecka sen.
Det var en lugn dag, mamma, syrran och Nicke kom på födelsedagsfika och firade mig.
Senare så firade jag och Nicke med lite bubbel och god mat.
En fin födelsedag.
Det är konstigt att man blir äldre, men ändå känns det lite som att tiden står stilla, men antar att det kanske är ganska vanligt när man inte mår bra o sådär.
Fast man är väl inte äldre än man gör sig och åldern är ju trots allt bara en siffra
Solstorm och snö
Idag har det snöat hela dagen =(
Efter att ha vart strålande sol och vårväder i ett par veckor så kom väl inte detta som någon överraskning, då det ju brukar vara såhär i Mars-April.
Det tråkiga är dock att det vart solförmörkelse idag som jag gärna skulle viljat fått en glimt av, men med en molnig himmel och nederbörd så syntes inte solen =( Tråkigt jue!
Har vart mycket "naturfenomen" de senaste dagarna, förutom denna solförmörkelse idag, så har det vart solstorm som bl.a orsakat Norrsken över hela Sverige i flera dagar.
Jag har mått jättekonstigt dessa dagar, med extra ångestpåslag, sömnproblem,yrsel/huvudvärk, extrem trötthet och typ känt mig uttömd på energi och ork.
Vill bara sova typ!
Så jag tror att jag kan ha påverkats av det.
Hört att det är andra som också mått konstigt dom här dagarna, så det är ju inte omöjligt.
Om en solstorm kan påverka och störa tekniska saker, så kan det säkert inverka på människor och levande varelser också.
Ska hur som helst snart ut i ruskvädret och åka hem till N, får se om man orkar hitta på nåonting där, eller om det bara blir slapp.
Ha en fin Fredag!
Söndags memoarer
Från att ha vart strålande sol utomhus, med värme och fågelsång till att bli grådaskigt, blåsigt och duggregn. Vädret är lite schitzofrent och typiskt Mars-April väder antar jag, nåja huvudsaken att det är plusgrader.
Hoppas att det som vädersnubbarna säger stämmer, att det blir en tidig vår.
Jag har en tendens att påverkas väldig mycket av väder och vind, både fysiskt och psykiskt.
Men idag mår jag, trots vädret rätt okej psykist iaf :-) känner dock av mina problem med bihålorna som trilskas med mig emellanåt och jag vaknade med jordens huvudvärk pga det, men har tatt en värktablett nu så förhoppningsvis så ger det väl med sig lite.
Får bli en slappdag med massa te tror jag och imorgon börjar en ny vecka.
Resan till Filippinerna Okt-Nov 2014
Har ju inte berättat något om den, här i bloggen.
Men i en liten sammanfattning så kan jag säga att den var otroligt berikande, intressant och att jag växte otroligt mycket genom att jag vågade och klarad av att göra den trots min ångestproblematik.
Tre veckor av äventyr och insikt om hur bra man faktist har det här i Sverige.
Borta bra men hemma bäst, fast jag längtar redan tillbaka =D
Låter bilderna tala för sig. (klicka på de små bilderna för att göra dem större)
-------------------------------------------------------------
Flygresan var bland det jobbigaste av resan.
Sammanlagda flygtiden blev ca 16 tim.
Tog 6 tim till Doha, där vi mellanlandade både dit och på hemresan, 4 timmars väntetid där.
Sedan ca 8 tim från Doha till Manilla (huvudstaden i Filippierna)
Vi övernattade på ett hotell i Manilla första dagen, för att nästa dag flyga vidare till Ozamis där pappa har sitt hus.
------------------------------------------------------------
Pappas hus som dom byggt från grunden.
Det är beläget uppe i bergen så det är ett lugnt området och mycket behagligare luft och klimat än nere i själva Ozamiz city.
Det är även det bästa läget för ett hus när det kommer till alla dessa orkaner m.m som härjat i landet, då detta är skyddat av bergen.
Vägen till huset är dock inte den bästa då bara en del av den är i betong och resten är typ jordig skogsväg som blev till värsta lerbadet när det regnade, just detta hände ett par gånger då vi var nere i stan, så på hemvägen fick vi parkera ca 2 km från huset och gå genom djungeln på en krokig väg i kolsvart mörker (det blev mörkt väldigt fort på kvällarna) med bara ficklampor och eldflugor som lyste upp våran väg.
Läskigt och häftig på samma gång :-D
--------------------------------------------------------------------------
Lite av pappas tomt och området kring där han bor.
--------------------------------------------------------------------------
Alla söta grannbarnen som vi köpte godis och saker till <3
--------------------------------------------------------------------------
För att inte tala om alla dessa djur som fanns runtomkring en hela tiden <3
Ett paradis för en djurvän som mig men även ett helvete när man såg hur en del djur behandlades, speciellt inne i stan =(
Men "våra" djur hade/har det bra iaf, det såg jag, pappa och syrran till!
-----------------------------------------------------------
Fanns ju en del mindre trevliga djur också, ödlorna var dock skitsöta men spindlarna var jag livrädd för eftersom jag lider av spindelfobi.
Syrran lyckades fånga en ödla som i sin rädsla tappade svansen, stackarn ;P
-------------------------------------------------------
Vi fick en filippinsk "lillebror"
Jonell heter han och pappa och jeanette (pappas flickvän) har nästan adopterat honom kan man säga.
Han bor egentligen granne med dom, tillsammans med sin mamma och syskon men han har fått bo i gäststugan på pappas gård och han är hos dom hela tiden så man kan säga att han bor där nu.
Hans egen mamma verkar inte bry sig så mycket :-( hemskt!
Jättesöt kille <3
-
----------------------------------------------------------------
Pappa och underbara jeanette <3
------------------------------------------------------------------
Blev många utflykter, alltfrån havet till bergen!
------------------------------------------------------------------------------
Sista dagen spenderade vi i Manilla, bla på detta hotellrum på 28:e våningen!
Höögt!
Så mycket människor och myller har jag aldrig tidigare sett.
Det bor lixom lika människor i bara den här staden, som i hela Sverige!
Dvs nio miljoner!
-----------------------------------------------------------------
SLUT!
Hoj!
Hej!
Vet inte riktigt hur jag ska inleda ett första inlägg såhär efter ett halvårs frånvaro.
Men jag skriver det som kommer till mig helt enkelt.
Har inte haft mycket till skrivlust, men ska försöka komma igång lite igen, för att sedan gå över till min nya blogg på worldpress men det talar jag om när det sker så klart =)
Mitt mående är väl rätt oförändrat sen sist jag skrev, med några uppåt perioder och även en del nedåtsving (vilket det för tillfället är) så orkar inte gå in något mer i detalj på det.
Just nu är det skid vm här i Falun, mycket folk och saker som händer på stan, har dock inte vart in och tittat någonting på de aktiviteterna men följt lite från tv soffan iaf.
Ska ut en sväng imorrnkväll med syrran och några fler så man får ta del lite av "festligheterna" iaf innan det slutar.
Kommer inte på något mer att skriva just nu i detta inlägg så det får räcka.
Heej!
Inte vart så mycket aktivitet från mig här på bloggen på ett bra tag.
Haft en otrolig skrivkramp och inte kännt något intresse för det.
Dessutom så håller jag på att fixa en till/ny blogg på worldpress som jag antagligen kommer börja skriva via istället.
Men min blogg: welcometotheasylum kommer finnas kvar iaf och där kommer jag att fortsätt skriva, så jag lämnar ju inte blogg.se helt ;)
Så nu vet ni det =)
Karma..
I walk around this empty town
No man or girl
they can’t be found
No screams or cries
No sirens sound
It all is gone in this empty town
Inside a shop where no lines await
No one to work, no one to pay
No one to hate, no one to thank
Inside this empty town I will play..
No man or girl
they can’t be found
No screams or cries
No sirens sound
It all is gone in this empty town
Inside a shop where no lines await
No one to work, no one to pay
No one to hate, no one to thank
Inside this empty town I will play..
Grattis Österike!
Grattis till Österike och Consita Wurst som tog hem första platsen i ESC 2014 =D
En värdig vinnare.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
| Och såhär blev topp 10 | ||||
 |
1. | Österrike | 290 p. | “Rise Like a Phoenix“, Conchita Wurst |
 |
2. | Nederländerna | 238 p. | “Calm After The Storm“, The Common Linnets |
 |
3. | Sverige | 218 p. | “Undo“, Sanna Nielsen |
 |
4. | Armenien | 174 p. | “Not Alone“, Aram MP3 |
 |
5. | Ungern | 143 p. | “Running“, András Kállay-Saunders |
 |
6. | Ukraina | 113 p. | “Tick-Tock“, Maria Yaremchuk |
 |
7. | Ryssland | 89 p. | “Shine“, Tolmachevy Sisters |
 |
8. | Norge | 88 p. | “Silent Storm“, Carl Espen |
 |
9. | Danmark | 74 p. | “Cliché Love Song“, Basim |
 |
10. | Spanien | 74 p. | “Dancing in the rain“, Ruth Lorenzo |
Jag Rankar ESC 2014
Måste ju komma med en rankning av årets Eurovision song contest här!
Så här tror jag att topp 10 kommer att bli i finalen:
1. Sverige: Sanna Nilsen - Undo
2. Armenien: Aram MP3 - Not Alone
3. Italien: Emma marrone - La Mia citt'a
4. England: Molly - Children of the universe
5. Spanien: Ruth Lorenzo - Dancing in the rain
6. Montenegro: Sergej Cetovic - Moj Svijet
7. Frankrike: Twin Twin - Moustache
8. Ukraina: Mariya Yaremchuk
9. Danmark - Basim - Cliché love song
10. Norge: Carl Espen - Silent Storm
-------------------------------------------------------------------------------------------
Men såhär vill jag att den ska se ut:
1. Spanien
2. Sverige
3. Italien
4. Danmark
5. Irand
6. Montenegro
7. Frankrike
8. Norge
9. Israel
10. Azerbaijan
---------------------------------------------------------------------------------------------
Återstår att se hur resultatet blir ^^
Long time no see!
Hej!
Long time no see!
Var flera månader jag skrev här sist och jag har tappat det här med skrivandet väldigt mycket, eller även med en massa saker i allmänhet.
Lixom ingen ork eller lust...
Inget kul alls.
Nått som spökar i kropp och sinne.
Har även på kort tid haft riktigt intensiv urinvägsinfektion och på det en kalasförkylning som tog om för andra gången för ett par dagar sen så kanske inte så konstigt att man inte är på topp.
Men man får hoppas att det är en övergående fas.
Känns som att jag missar så mycket när det är såhär med håglösheten och saknad av energi.
Sen så gick min morfar bort i April och det blev begravning, nästan samtidigt som detta så ramlade min mormor och bröt knät så hon hamnade på sjukhus, sen rehabiliteringshem och nu bor hon på kortidshem under tiden som knät läker och hon lär sig gå på det igen.
Så det har ju vart en del den sista tiden.
Men hur som helst så är våren här och snart även sommaren så man slipper ju det där med mörkret och kylan iaf som ju inte direkt gör en sliten människa piggare.
Och om ca en och en halv vecka kommer pappa hem från Fillippinerna!!!
Wihhoo vad jag längtar efter honom <3
Syrran är nere och hälsar på honom där nu och mår gott i värmen och i oktober om allt går enligt planerna så är det min tur att följa med.
Det kommer att bli mitt livs största prövning och jag blir nervös bara av att tänka på det men om jag klarar av det så vet jag att jag kommer att växa så otrorligt mycket i mig själv, plus att jag får mig ett riktigt äventyr på köpet.
men jag försöker att inte gå händelserna i förväg och ta en dag i taget då jag även måste öva mig på att vara är och nu.
Nu ska jag dricka lite te och sedan åka hem till mamma och kolla på första delfinalen av årets Eurovision Song Contest.
Heja Sanna och Sverige!
Nalle Phu o Co störningar
Kom o tänka på häromdagen att alla karaktärerna i nalle phu verkar lida av någon slags störnig/diagnos.
Funderade lite mer kring det och detta blev med egna slutsatser och lite hjälp från google m.m resultatet av vad jag kom fram till.
Vad tror ni?
Ganska intressant ämne att fundera omkring.
Nalle Phu
ADHD: Det är troligt att Phu lider av någon slags ouppmärksammade typ av adhd, där en patient uppvisar slarvigt och likgiltig beteende mot sina jämnåriga, utan narcissism.
IMPULSIVITET MED BESATTA FIXERINGAR/OCD:
Han är besatt av honung.
Han måste ha med sig den överallt och är till och med beredd att ta risker för att få den.
ÄTSTÖRNING:
Han äter sin honung jämt och ständigt och detta har i största sannolikhet bidragit till hans övervikt.
NÅGON FORM AV UTVECKLINGSSTÖRNING:
Ja han är ju helt klart lite efter i sitt tänkande om man uttrycker det så.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Nasse:
GAD (Generalliserat ångestsyndrom) och Sociala störningar:
Han är jämt rädd, nervös och oroar sig för det mesta.
Han kan i det förflutna kanske ha drabbats av en betående skada på sitt självförtroendet som orsakar honom stor stress.
Han lider också av ett tydligt talfel med sin stammningsproblematik, som kan relateras till den irationella ångest han upplever.
Hypokondriker: Inbillningssjuka delux!
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Uggla
Dyselexi:
Det är ganska uppenbart att han är dyslektiker.
Det är ganska uppenbart att han är dyslektiker.
Det bör dock tilläggas att han är väldigt skärpt, trots sin sjukdom.
Överinilligent: Som nämt tidigare är uggla väldigt klok, med lutande till överintilligent.
Han använder ibland svåra ord som de andra inte alltid förstår betydelsen av.
Hans överintilligens skulle kunna tyda på att han kanske har någon form av asperger.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tiger
ADHD:
Han kan inte kontrollera sin hyperaktivitet.
Dessutom är han väldigt impulsiv, vilket i sin tur skulle kunna göra honom till en dålig förebild.
Men han är trots detta en väldigt social figur, men de som dras in i hans handlingar riskerar att få problem på grund av hans tvivelaktiga betende.
Optimist: Tiger är alltid glad och uppåt och verkar tro det bästa om det mesta.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kanin
OCD (Tvångssyndrom)/Perfektionist :
Han överorganiserar och är besatt av ordning och reda.
Även för en manlig karaktär, beter han sig väldigt feminin.
Vilket i många fall skulle kunna rikta hans klassificering av karaktär mot homosexualitet.
Givetvis måste det tilläggas att detta bara är en observation av hans karaktär och inte klassificeras som en störning av något slag.
Aggressionsproblem
Kanin har svårt att hålla sina känslor i styr, och då speciellt gällande sin aggresion vilket ofta leder till vredesutbrott av olika slag.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Åsnan Ior
Depression:
Han har en stor nedslagen och negativ syn på livet som gör honom oförmögen att uppleva känslor som glädje och spänning.
Han har en stor nedslagen och negativ syn på livet som gör honom oförmögen att uppleva känslor som glädje och spänning.
Pessimist: Allt i Iors ögon är tråkigt, grått och trist.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Mullvaden:
Arbetsnarkoman:
Arbete, arbete och arbete med att gräva sina gångar.
Det är typ det enda som mullvaden gör när man ser honom.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kristoffer Robin:
Schitzofreni:
Fantasin hos kristoffer visar sig ofta genom hörselhallucinationer där alla de ovan nämnda karaktärerna
skapats i hans sinne.
Det är mycket troligt att dessa karaktärer står för känslor som han upplever i sin inre värld.
Fantasin hos kristoffer visar sig ofta genom hörselhallucinationer där alla de ovan nämnda karaktärerna
skapats i hans sinne.
Det är mycket troligt att dessa karaktärer står för känslor som han upplever i sin inre värld.
Eftersom han är ett barn, lär han fortfarande hur man fungerar socialt och interagera med den yttre världen.
Varje ovanstående karaktär kan representera en annan reaktion eller känsla inom honom själv som han lär sig att hantera och ta itu med i denna fantasi värld.
Läsvärt inlägg i repris.
Cameron Duncan
För något år sen i svängarna när sagan om ringen filmerna nyligen släpptes på dvd, så köpte jag så småning om alla filmerna i specialutgåva (förlängda versionerna) .
De innehåller förutom filmerna även en massa bonusmaterial.
En dag när jag ännu en gång satt och knappade mig igenom kapitlerna med detta bonusmaterial så fick jag syn på en grej som jag inte hade lagt märke till förut.
Någonting som hette "DFK6498" och nyfiken på vad det kunde vara så tyckte jag genast på play.
Det jag fick se berörde mig något så otroligt djupt, ända in i själen.
Det visade sig vara en kortfilm gjord av en kille vid namn Cameron Duncan och sen även en hel dokumentär gjord av filmteamet bakom ringen filmerna som handlar om honom.
(nu undrar ni väl vad det här har med sagan om ringen filmerna att göra och varför detta finns med på extra materialet.
De innehåller förutom filmerna även en massa bonusmaterial.
En dag när jag ännu en gång satt och knappade mig igenom kapitlerna med detta bonusmaterial så fick jag syn på en grej som jag inte hade lagt märke till förut.
Någonting som hette "DFK6498" och nyfiken på vad det kunde vara så tyckte jag genast på play.
Det jag fick se berörde mig något så otroligt djupt, ända in i själen.
Det visade sig vara en kortfilm gjord av en kille vid namn Cameron Duncan och sen även en hel dokumentär gjord av filmteamet bakom ringen filmerna som handlar om honom.
(nu undrar ni väl vad det här har med sagan om ringen filmerna att göra och varför detta finns med på extra materialet.
Men lugn bara lugn jag kommer till det, en sak i taget.)
Cameron Duncan föddes i April 1986 på Nya Zeland.
Redan i tidig ålder var hans stora passion softball och filmproduktion.
Han brukade spela in "hemma gjorda" filmer med sina vänner i parker och i skogen och han drömde om att bli en profisonell softball spelare.
Han var en stor talang inom båda två.
När han gick i mellanstadiet så vann han skolans förstapris i en kampanj mot rökning, då eleverna fick skapa en egen film som representerade det hela.
Cameron blev även allt duktigare inom softball denna tid, medans åren gick.
Den 15 februari 2002 när Cameron var 16 år upptäcktes en knöl i hans ena knä som sedan diagnoserades till osteosarcoma (tumör inne i benstrukturen) och alla hans drömmar om att bli softballproffs rasades.
Men mot läkarnas råd så spelade han ändå en sista finalmatch dagen därpå, innan han skulle börja sin behandling mot cancern som skulle komma att få honom spendera stora delar av tiden i rullstol.
Kemoterapin mot cancern som han blev behandlad med var mycket smärtsam och tog på krafterna.
Men under perioden med behandlingen så gjorde han just denna kortfilm "DFK6498" som beskriver hans sett att se på det hela...
Den 15 februari 2002 när Cameron var 16 år upptäcktes en knöl i hans ena knä som sedan diagnoserades till osteosarcoma (tumör inne i benstrukturen) och alla hans drömmar om att bli softballproffs rasades.
Men mot läkarnas råd så spelade han ändå en sista finalmatch dagen därpå, innan han skulle börja sin behandling mot cancern som skulle komma att få honom spendera stora delar av tiden i rullstol.
Kemoterapin mot cancern som han blev behandlad med var mycket smärtsam och tog på krafterna.
Men under perioden med behandlingen så gjorde han just denna kortfilm "DFK6498" som beskriver hans sett att se på det hela...
Filmen är så berörande och han delar med sig av så kloka ord i den att jag blev och fortfarande blir rörd till tårar...
Kolla in den här nedanför:
Kolla in den här nedanför:
(tyvärr så finns det inga undertexter på denna, men kan man engelska så förstår man väl det mesta)
Jag har hur som helst skrivt med allting som sägs i den, här nedanför filmklippet, så kan ni läsa det efteråt om ni inte hör vad han säger eller om ni förstår bättre av att läsa engelska.
Freedom, is taking so mutch for guaranteed
You don´t appreciate the small things you have
My number is DFK6498, a number that is printed all over my records as begining of my life here on this weary earth, Sentence to unprison me.
I didn´t kill anybody, i didn´t peform a crime, hell i never eaven drank a drop of licor nor smoked a cigarette, never looked twice at drugs.
Im what you call a 100% stright shooter, but im in here.
This hell hall, my personal fall, prison.
All beacuse of this, this thing, this demon i most care four and nurture. For this is why im here.
Its amazing how something so simple can destroy so mutch.
The meals here are horrible, everybody says it.
Its amazing how mutch a humanbeing will enjoy just to survive.
Its always the same here, always!
I have a tenentse to feal sorry for my self, being constantly reminding of the others that joins me here, these people.
There young, they to have comitted no crime, for everyone here is innocence
I go trow the day and our day rutin, the headguard is so punctual.
He comes in on every morning, binds me to my room.
Its a punishment i most face, its a part of my sentence.
Its like kryptonine to superman, i hate it!
The only thing i have to go by is that its all for my own good.
I suppose it´s my fault im in here.
For years i have spent time with fate, maybe fate has choosen to toy with me.
In witch case, fate has served this purpose well.
I was so free, the world my playground, this soil arena.
Fate has pushed me so far its to see my life tider on a itch foot building
But i would never jump, i live for my parents the people i love, for when i die its not me who be affected.
It´s the ones i leave behind.
This is probably the only god damed prison who leaves their doors unlocked, its a torture that each one have to face.
But i dare not leave, not eaven for freedom.
The worse part about being in here its how time ticks by serenely so slowly.
Being caged dosen´t mean time stops for we all live our lifes by the clock and so to, do i live mine.
But mutch slower.
Seconds feels like minutes, minutes like houres, houres like days and days like months.
Its like chasing a rainbow and no result, you just chase it.
I find the best way to past the time, its to sleep.
Cause when i sleep i dream, and when i dream i can rise abouve the walls of the prison.
I dream of waking up among lillys and getting that feeling in my body that only comes when you by your self.
A dream of the simple things that possess so mutch beauty for eaven the most unfortunate man.
I dream of listening to the whispering of my breathing, paying attention to the function more so then any rutine moment.
I dream seeing things so beautiful that it hurts to watch them, freedom is take so mutch for guranteed when you don´t appreciate the small things you have...
You know, the hardest part about dreaming is having to wake up
Cause when i awake, im still here.....
--------------------------------------------------------------------------
Genom denna kortfilm ("DFK6498") så blev Cameron lokalt känd via tv på Nya Zeland och medans filminspelningarna av sagan om ringen filmerna tog plats där så fick Peter Jacksson (regissören) höra talas om Cameron och tittade igenom det han gjort och bjöd sedan in honom.
För filmteamet höll samtidigt på med en filmkampanj om organdonation som peter jacksson tyckte att Cameron skulle passa att hjälpa till med .
Under deras arbete tillsammans fattade peter Jacksson ett oerhört tyckte för Cameron, som påminde honom mycket om sig själv som ung när han precis hade börjat ägna sig åt film.
Cameron fick även medverka under scentagningar av Sagan om ringen och peter lärlde honom myckett.
Under deras arbete tillsammans fattade peter Jacksson ett oerhört tyckte för Cameron, som påminde honom mycket om sig själv som ung när han precis hade börjat ägna sig åt film.
Cameron fick även medverka under scentagningar av Sagan om ringen och peter lärlde honom myckett.
Det var meningen att Cameron skulle få en liten gästroll i en av filmerna men under deras arbete tillsammans försämrades hans tillstånd rejält och han fick veta att han inte hade så långt kvar att leva.
Men han slutförde sitt jobb med donations filmen och under denna period besämde han sig även för att göra en till kortfilm (hans sista) som speglar hans syn på sin sjukdom och kärleken till softball.
Men han slutförde sitt jobb med donations filmen och under denna period besämde han sig även för att göra en till kortfilm (hans sista) som speglar hans syn på sin sjukdom och kärleken till softball.
"Strikezone"är namnet på den och du kan även se den här nedanför:
Strax efter inspelningsslutet av strikezone så orkade inte Camerons kropp mera.
Han somnade in på sjukhus den 12:e November 2003 och han begravdes senare på en kulle med utsikt över en park, just precis så som begravningsscenen i strikezone..
Peter Jacksson medverkade på begravningen...
Peter Jackssons fru Fran walsh blev så inspirerad av att få lära känna Cameron Duncan och ta del av hans historia att hon skapade och skrev den oscarsvinnande slutsången "Into the west", som spelas i den tredje och sista sagan om ringen filmen (konungens återkomst) till camerons minne.
Så, texten handlar inte bara om Frodo som man kanske kan tro, utan mest om Duncan.
Into the west presenterades och spelades för första gången på hans begravning.
Han somnade in på sjukhus den 12:e November 2003 och han begravdes senare på en kulle med utsikt över en park, just precis så som begravningsscenen i strikezone..
Peter Jacksson medverkade på begravningen...
Peter Jackssons fru Fran walsh blev så inspirerad av att få lära känna Cameron Duncan och ta del av hans historia att hon skapade och skrev den oscarsvinnande slutsången "Into the west", som spelas i den tredje och sista sagan om ringen filmen (konungens återkomst) till camerons minne.
Så, texten handlar inte bara om Frodo som man kanske kan tro, utan mest om Duncan.
Into the west presenterades och spelades för första gången på hans begravning.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Om du äger den förlängda versionen av konungens återkomst och själv vill se dokumentären om Cameron, så finns den på den fjärde och sista dvd skivan i boxen och heter:
"Cameron Duncan: The Inspiration for 'Into the West'
Ladda upp med näsdukar, titta och bli berörd!
1.
Skall strax ta mig ner på stan för att åka till Grön rehab. Första dagen idag.
Blir mjukstart de två första veckorna med att vara där 2 timmar/dag.
Måndagar, Onsdagar och Torsdagar.
Känns bra i kropp och sinne just nu och jag hoppas att det håller sig så hela dagen.
